Ett par racingskor

8 par antika skridskor från perioden 1850–1950.
De kommer från en privat samling.
1. E. Vonk, skridskfabrik, Oudeschoot, Friesland.
Det märkliga är att de originella klistermärkena fortfarande sitter kvar.
2. Okänd. Ca. 1850.
3. J. Nooitgedagt & Zn., IJlst, Friesland.
4. Gloria. Tell. med insexnycklar och fortfarande i originalförpackningen.
5. G.S. Ruiter, Akkrum, Friesland.
6. J. Nooitgedagt & Zn., IJlst, Friesland.
7. Batavus, Heerenveen, Friesland.
5. G.S. Ruiter, Bolsward, Friesland.
Måtten går att läsa av på bilderna.
Här och där saknas ett band, annars i gott skick.
Totalvikt: 6,7 kg.

Information till skridskstillverkare:
Batavus skridskor.
Grundaren av Batavus skridskafabrik i Heerenveen är Andries Gaastra (1879–1945). Sedan 1910 säljer han också skridskor. Han monterar själv skridskornas blad och de träkonstruktioner som han låter tillverkas av andra. Vidare sysslar han med cyklar. År 1933/34 grundar han Batavus skridskafabrik i Heerenveen. Förutom cyklar tillverkas även skridskor.
Batavus tilldelas under världsutställningen i Bryssel en belöning med den högsta utmärkelsen: Le Grand Prix de Bruxelles.
I efterföljd av skridskofabriken Vonk i Oudeschoot ansöker Batavus i september 1935 om patent för en frisiska skridska med aluminium fotstöd. Patentet beviljades inte.
År 1939 lanserar Batavus den så kallade Siluminschaatsen. Silumin är en sorts aluminiumlegering. Produktionen av den var inte länge.
År 1939 fick Batavus som enda nederländska skridsfabrik ställa ut skridskor på världsutställningen i New York. I samma år övertog sonen Gerrit företaget från fadern Andries.
Runt 1950 påbörjades tillverkningen av metallskridskblad utan sko. Allt eftersom blir tillverkningen av cyklar viktigare och 1955 upphörde tillverkningen av skridskor. Nu byggs en ny cykelfabrik där även mopeder tillverkas. De sista 10 000 par skridskor, som ännu inte är helt färdiga, köps upp av handelsfirman Zandstra i Sneek, som färdigställer dem och säljer dem. Skridskorna säljs av Zandstra under märket BATAVUS-SNEEK.

Nooitgedagt skridskor.
Nooitgedagt har sedan 1865 varit en fabrik i IJlst som främst blivit känd för sina skridskor och träbearbetningsverktyg, vilka var den viktigaste produktlinjen.
Fabriken hade sitt ursprung i en vindsvåningsverkstad där Jan Jarings Nooitgedagt 1865 började tillverka skridskor och hyvlar.
Fram till slutet av 1990-talet förblev Nooitgedagt ett familjeföretag. År 1975 upphörde tillverkningen av leksaker och några år senare även tillverkningen av skridskor.

G.J. Ruiter åker skridskor.
Geert Ruiter (1861–1916) nämnde 1889 sin fars skridsorfabrik Geert Stevens Ruiter i Akkrum. Den mest kända var Vissering-Ruiter-skridskan, en skridsko med kopparfotplattor, som senare blev känd som drottningens skridsko.

E. Vonk åker skridskor.
Fabriken Vonk var under 1930-talet en av Frieslands mest välrenommerade skridskfabriker.
Zoon till arbetaren, oljeslagsknekt och affärsman Arjen Egberts Vonk (Tjalleberd, 1863). Egbert Vonk går redan i unga år till arbete som skridskoutvecklare vid firman G.S. Ruiter i Akkrum. Hans föräldrar har nära Ruiterfabriken en livsmedelsbutik. Under första världskriget blir han mobiliserad i Zeeland. År 1917 återvänder han till Friesland, till Oudeschoot där han ansluter sig till sin fru som under kriget har bott hos sina föräldrar i Oudeschoot."
Omkring 1919 börjar han i ett litet skjul vid Kolfbanan i Oudeschoot tillverka skridskor för underhåll. Till en början säljer han sina skridskor genom att själv sälja dem till privatpersoner och återförsäljare. När det visar sig framgångsrikt byggs efter några år en större verkstad för skridskostillverkningen. Denna verkstad renoveras tre gånger till. Företaget går bra, och år 1925 låter han av sin svåger Jochem Brandsma, som är entreprenör, låta bygga en ny fabrik vid Wolvegasterweg, där skridskor tillverkades fram till 1960.
Vonk är en av de mest innovativa frisiska skridskmakarna, som som ensam har lyckats existera under en period på 40 år genom att endast tillverka och sälja skridskor. Skenorna tillverkades i början av Pieter de Jong från Terherne och troligen av Hette Sikkema från Franeker. Han köper även skenor från företaget J. Nooitgedagt i IJlst. Med tiden anställs en smed, följd av ytterligare några smeder.
År 1926 blev Thijs Klompmaker nederländsk mästare på Vonkschaatsen. Vonk introducerade strax därefter beteckningen ’kampioenschaats’ för sin genomlöpare för snabbåkare. Kännetecknet för kampioenschaatsen är de tunna bladen. Fabriken byggs nu ut bakåt. Runt 1928/29 arbetade 23 personer. Vonks skates har ett gott rykte bland snabbåkare. Han levererar många skridskor till A. Gaastra i Heerenveen, som handlar skridskor.

Den här kavlen är försiktigt rengjord och skickas noggrant packad, rekommenderat och försäkrad (med Track & Trace-kod så att du kan följa sändningen). Hämtning i (Ridderkerk - Zuid Holland) är också möjlig. Jag har gott handmalet kaffe.

#vinterolympiaden