Guillaume Postel - De Orbis Terrae Concordia - 1544

De orbis terrae concordia är bland de tidigaste tryckta ritningarna för en universell religion – ett genomtänkt program som läser Qurʾān från början till slut och utvidgar fredlig samförstånd över lag, språk och de nyfunna Amerikas kontinenter.

MUSION-KURATORNS ANMÄRKNING:

“En renässansförsök till världsskapande: Postel förenar filologi, lag och teologi till ett enda instrument för fred, tryckt av samma butik som just hade satt Qurʾān i typ. Resultatet är ett grundläggande artefakt för religiös jämförande forskning – ambitiöst, omstörtande och fortfarande aktuellt.”

VOLUMEN:

Guillaume Postel. De orbis terrae concordia libri quatuor. [Basel: Johann Oporinus], 1544. Små folio. Första kompletta upplagan—Paris hade endast utgivit Bok I 1543. Kollation enligt sedvanlig ordning: [4] ff., 447 sidor (felnumrerade 427), sista bladet blankt; signaturer [α] a–2n 2o. Nutida panelvåld blindpräglat kalvskinn med två uppsättningar initialer på övre pärm ("P-T-B" och "I-M-M"), återbindt i kalvskinn; spridda tidiga marginalanteckningar. Referenser: VD16 P 4481; Adams P 2020.

Beskrivning

Grundad i kölvattnet av interkonfessionella krig och nya geografier, samlar denna första kompletta upplaga, Concordia, fyra böcker till en enda arkitektur av försoning:

Bok I redogör för kristendomens lärosatser med 'rationibus philosophicis', och lägger en rationell grund för tron.
Bok II skildrar Muhammads liv och granskar Koranen från pärm till pärm för jämförelse och kritik—omöjligt utan de filologiska resurser som Postel bidrog till att normalisera i Frankrike. Bok III identifierar vad som är gemensamt för hela världen, ”i både mänsklig som gudomlig lag”, grunden för civil ordning över traditioner.
Bok IV frågar hur, sine seditione, folk kan vändas till sanningen—genom politik, pedagogik och övertalning.

Postels projekt kulminerar i en fungerande fredspolitik: i böckerna III–IV identifierar han vad alla folk delar i såväl mänsklig som gudomlig lag – och föreskriver därefter de icke uppviglande konsterna genom vilka de kan dras mot sanningen genom utbildning, politik och ett välgrundat tilltal. Samförståndet, enligt hans plan, ska uppnås genom övertygelse snarare än tvång.

Som den senaste forskningenbetonar är Postels universalism inte bara irenism; den sammanfogar språkliga och juridiska enheter med sin teologi. I Concordia värdesätter han hebreiskan som det första och universella språket—en filologisk myt som dragits i tjänst för politisk-religiös enhet—medan han förenar sitt program med idealet om ett universellt kungarike (teman han skulle utveckla vidare). Basel-utgåvan är betydelsefull. Oporinus, som utgav Biblianders latinska Koran 1543 (några exemplar med Luthers förordnade varning att studera islam för att motbevisa den), placerade Basel som Europas säkraste tryckeri för högrisk religionsjämförelse; Concordia är dess logiska uppföljare i omfattning och ambition.

För privata eller institutionella bibliotek som bygger tidig tolerans / interreligiösa berättelser, eller kartlägger Europas första akademiska kontakter med islam, är Concordia grundläggande och materiellt vältalig.

Slutligen sträcker bokens globala kompass sig längre än Medelhavet och Levanten till de nyupptäckta Amerika: i de senare bladen (s. 350–353) vänder Postel sig tydligt till folken i Nya världen, uppmanar deras undervisning och införlivande i en gemensam kristen civil ordning—bevis på att hans föreställda orbis är geografi och rättslig ordning lika mycket som dogmatisk.


Utvalda citat:

Postel till läsaren (titel och försättsblad): denna bok är “full av mångfald lärdomar och fromhet”—inget mer användbart kunde förekomma “i dessa oroliga tider.”

Marion L. Kuntz: “Postel var bland de första att framhålla behovet av en universell religion och en universell stat.”

G. J. Toomer (Oxford): Postel förtjänar, om någon över huvud taget, att kallas fadern till arabistiken i Frankrike.

Ewa Łukaszyk: Postel var en ”teoretiker av det universella monarkin,” besatt av enhet på varje nivå av människolivet.

PROVENIENS:

Nutida blindpräglat svinläder, övre pärm med initialerna ”P-T-B” och ”I-M-M”; samma par förekommer i bläck vid titelsidans nederkant, några tidiga marginalanteckningar finns.

Skickrapport

Titel med marginal­reparationer; [α]2–3 övre hörnet trasigt (en del text tillförd i manuskriptet); a1–4 små maskhålsangrepp; b2 kort reva utan textförlust; 2D6 smått hål som påverkar några bokstäver; mindre maskhålsmärke i inre marginalen mot slutet; sista blad infäst; fläckig och vattenstänkt; ryggen omklädd; framsidans fog sprucken men hållbar.
Bandet är fläckigt och slitet.
En komplett, användbar kopia i samtida dräkt—ärlig, läsbar och samlarvärd.

Ytterligare information:

En första kompletta upplaga som gör tidig jämförande religion läsbar i tryck; en Basel Oporinus-bok placerad direkt efter den första tryckta latinska Koranen; en programmatisk teologi som behandlar islam textuellt och argumenterar för fredlig övertalning; och en samtida bindning med distinkta initialer och tidiga läsarens markeringar— plus bokens egna uttalade nytta ”i dessa oroliga tider.”

Kontextnotat (Cusa till Postel). Sådana föregångare från 1400-talet, som Nicholas of Cusa i De pace fidei (1453), föreställer sig fred mellan religionerna; Postel är bland de första som omvandlar en sådan fred till praktisk handling i ett tryckt fyra-delat program som behandlar lära, lag och politik, och gör det med ett långvarigt, textligt engagemang med Koranen.