Anatol Weclawski - Warsovie 1934

Utskrift på barytéfotopapper signerat och numrerad 4/30.
Antoni Anatol Węcławski
(1891, Białystok -1985, Warschau)
 
En framstående polsk fotograf-nattfotograf, pedagog, samlare. En ledande representant för piktorialismen i periodens mellankrig i Polen. Han kom från den avklassade adeln med Wadwicz-släktet, från Kresy. Utexaminerad från ryskt Officersskola (1917), yrkesmilitär i det ryska och polska armén, deltagare i tre krig. I mitten av 1920-talet, som lieutenant i reserverna, som regel arbetande som banktjänsteman vid Warszawskie Towarzystwo Pożyczkowe, började han utveckla sina ungdomslånga passioner. År 1925 deltog han i ett av de första kurserna i fotografi för nybörjare organiserade av Polskie Towarzystwo Miłośników Fotografii i Warszawa (från 1931 omdöpt till Polskie Towarzystwo Fotograficzne) och utbildade sig sedan i tekniker för ädla metoder. Till en början planerade han att bli yrkesfotograf och 1926, under några månader, drev han sin egen säsongsverksamhet som fotograf i Druskieniki (documenterade bl.a. tidigare okända, officiella och privata scener från marskalk Józef Piłsudskis vistelse på kurorten). Under de följande åren ägnade han sig åt konstnärlig fotografi och blev starkt engagerad i polsk och internationell utställningsverksamhet. På åren 1929–1933 och 1935–1937 deltog han i ett flertal samlingsutställningar i Warszawa, Polen och utomlands. Han var vinnare av många utmärkelser och priser i internationella och nationella tävlingar (bl.a.: IV Salon Internacional de Fotografia de Zaragoza, 1930; II International Salon, Sopron, Ungern, 1932; 1933 erhöll han, för Ljuseffekter, första pris på Pomorskiej Wystawie Sztuki Fotograficznej i Grudziądz och bronsmedalj på Internationella Salongen i Koszyce; och 1937 i tävlingen om „Warsawens skönhet“ - ministeriet för religiösa trosbekännelser och folkbildningens pris). År 1932, efter en rad framgångar inom fotografiområdet, blev han inbjuden till den prestigefulla raden bland Polens mest framstående fotografer, Fotoklub Polski. Oavsett sitt konstnärliga arbete samarbetade han med tidskriften Fotograf Polski, Miesięcznik Fotograficzny, Polski Przegląd Fotograficzny samt Moją Leicą. På deras sidor publicerades även ofta prisbelönade bilder av Węclawski. Under andra världskriget vistades han i tyska Oflag. I lägret i Prenzlau höll han föreläsningar i fotografi för sina kamrater i nöd. Han var en av grundarna av den efterkrigstida Związek Polskich Artystów Fotografików (ZPAF, 1947). Under åren 1946–1961 undervisade han i fototeknik och fotolära vid fotografiska skolor vid Spokojna 13 i Warszawa. Han höll även föreläsningar, föredrag, kurser i fotografi: på 1930-talet i Polskie Towarzystwo Fotograficzne, efter kriget i Dom Harcerza och som chef för Fotosektionen MDK „Ognisko“ vid Kole i Warszawa samt som pensionerad lärare vid Pomaturalnym Studium Fotograficznym i Warszawa.
A. Węcławski fotograferade under större delen av sitt liv, men det var framför allt poetiska, melankoliska, outtalade nokturner som uppstod under hans mest produktiva period (åren 1926–1935). Då skapade han de mest värdefulla bilderna (t.ex. Kamienne schodki. Nokturn; Wejście na wiadukt; Efekty świateł; Cienie mostu na Wiśle; Draga na Wiśle w nocy; Motyw z Ogrodu Saskiego w nocy). Förutom nattbilder fångade han även: porträtt, akter, stilleben, genrebilder, folkloristiska, etnografiska, maritima, stadsmiljöer (bl.a. från: Kazimierza nad Wisłą, Inowrocławia, Krzemieńca, Gdańska, Helu), bland vilka särskiljer sig vyerna av Warszawas gamla stadskärna (t.ex. Kamienne schodki; Kanonja; Na Starem Mieście). Trots att han räknas till den polska piktorialismen, fångade han även scener som var helt moderna, präglade av konstruktivismen, med en djärv diagonalt uppbyggd linjefördelning och en okonventionell synvinkel (t.ex. Słoneczna zapora; Kalafiory, kalafiory…).