AA.VV - Manoscritto Ge'ez - 1700

ET UTDLATION AV AFRIKANSK KOD I GE’EZ-SPRÅK: RITUAL OCH MINNE I ETIOPIENS HJÄRTA
Manuskript på pergament – från etiopiskt område på ge’ez-språket – daterbart till 1700- och 1800-talen: en av världens äldsta kristna traditioner, Etiopiska ortodoxa kyrkan, rotad så tidigt som IV-talet och starkt sammanflätad med pre-kristna afrikanska religiösa föreställningar. Den etiopiska religionen kännetecknas av en extraordinär kontinuitet mellan bibliska element, kult av helgon, apotropisk användning av texter och protektionella andliga praktiker av atavisk härkomst. Manuskriptet, med sin dubbelfärgade handstil i rött och svart och tydliga tecken på användning, framträder inte bara som liturgiskt bok utan som rituell föremål, talisman och medlare mellan den synliga och den osynliga världen.
MARKET VALUE
Etiopiska fromhetsmanuskript utgör en stabil men selektiv marknad. Exemplaren som är väl bevarade med integrerade dekorationer och band kan nå värden mellan 1 800 och 2 000 euro.

FYSISK BESKRIVNING OCH SKICK
Bindning i full läder, sannolikt samtida, lös och med slitage; inre struktur synlig med hantverksförstärkningar.
Manuskript på pergament i litet format bestående av många icke-numrerade blad. Text i ge’ez-skrift i full sida, rubriceringar i rött och svart enligt etiopisk liturgisk tradition.
Närvaro av linjära dekorativa element och stiliserade ramar. Efterhandsanteckningar i manuskriptet och teckningar på de första bladen.
I gamla böcker, med en flerasekellars historia, kan det förekomma vissa ofullständigheter som inte alltid framgår i beskrivningen.
Kolation: pp. (2); 276; (2).

FULL TITLE OCH FÖRFATTARE
Manuskript som liturgiskt och devotionsbook på ge’ez (Etiopien), anonym författare.
Etiopien, XVII–XIX århundrade.
AA.VV.

KONTEXT OCH BETYDELSE
Etiopiska religiösa traditionen utgör en av de äldsta och mest autonoma formerna av kristendom i världen, officiellt antagen i kungariket Aksum på IV-talet. Den utvecklas dock inte som en enkel avledning av bysantinska eller latinska kristendom, utan som ett komplext system där den kristna tron sammanflätas med forntida afrikanska föreställningar.

Grundläggande element i denna religiositet är den starka apotropaiska dimensionen hos det skrivna ordet, användningen av heliga texter som skydd mot sjukdomar, ondas andar och osynliga influenser, samt närvaron av rituella praktiker som har sina rötter i lokala ataviska traditioner. Själva boken är inte bara ett bärare av innehåll, utan ett heligt föremål med andlig effekt.

Ge’ez-språket, tidigare ett liturgiskt språk i det etiopiska medeltiden, har ett sakralt värde analogt med latinet i Väst. Den röda och svarta färgväxlingen i texten är inte bara dekoration; den signalerar rituella hierarkier, viktiga övergångar och heliga formuleringar.
I detta avseende representerar volymen en unik syntes mellan fornkristendom och afrikansk andlig tradition, där den heliga texten samtidigt blir bön, skydd och minne.

BIOGRAFI AV FÖRFATTAREN
Anonym författare. Etiopiska manuskript producerades generellt av skrivare utbildade i kloster- eller kyrkliga sammanhang. Texternas överföring skedde genom manuell kopia, med lokala anpassningar och variationer i en kollektiv tradition utan en modern uppfattning om individuell författare.

UTGIVNINGS- OCH CIRCULATIONSHISTORIA
Detta är ett handskrivet, icke-typografiskt föremål. Etiopisk bokproduktion bibehöll manuell produktion långt in i senare epoker, även efter tryckets spridning i andra delar av världen.
Dessa koder cirkulerade i lokala sammanhang, ofta utan organiserad marknad, och användes tills deras materiella förfall. Deras överlevnad är därför relativt sällsynt och kopplad till gynnsamma bevaringsförhållanden.

BIBLIOGRAFI OCH REFERENSER
Uhlig, Siegbert (red.), Encyclopaedia Aethiopica, Wiesbaden, Harrassowitz.
Heldman, Marilyn, African Zion: The Sacred Art of Ethiopia, Yale University Press.
Balicka-Witakowska, Ewa et al., Ethiopian Art: The Walters Art Museum, Walters Art Museum.
Getatchew Haile, Catalogue of Ethiopian Manuscripts, Hill Monastic Manuscript Library.
British Library, Catalogue of Ethiopian Manuscripts.
Vatican Library, Collezioni etiopiche.
Ethio-SPaRe Project, database of Ethiopian manuscripts.
Mercier, Jacques, Art that Heals: The Image as Medicine in Ethiopia, Prestel.