Van de Velde, Henry. - Pages de doctrine. - 1942

Henry Van de Velde som designer och arkitekt
Från 1892 lämnade Van de Velde måleriet och ägnade sig åt tillämpad konst: (ädelmetallarbete, porslin och bestick, modedesign, matt- och textildesign) samt arkitektur, inklusive byggandet av sitt eget hem i Ukkel, hus Bloemenwerf. I sitt hem utgjorde inredning och design en organisk helhet. År 1895 ritade han interiörer och möbler för den inflytelserika konsthandeln L'Art Nouveau, ägd av galleristen Samuel Bing i Paris. Van de Velde ställde också ut i Bings paviljong på världsutställningen 1900 i Paris. Han blev påverkad av den engelska Arts-and-crafts-rörelsen med John Ruskin och William Morris, och var en av de första arkitekterna och möbeldesignerna som arbetade i en abstrakt stil med böjda linjer. Han motsatte sig att kopiera historiska stilar och valde bestämt en originell formgivning. Han ville utrota banalitet och fulhet ur människans sinne.

År 1899 bosatte han sig i Tyskland. Här fick han ett antal uppdrag, bland annat för Museum Folkwang och villa Hohenhof i Hagen samt för Nietzschehuis i Weimar. Tillsammans med Harry Kessler blev han grundare av Kunstgewerbeschule och akademin i Weimar, föregångaren till Bauhaus som vidareutvecklades av Walter Gropius i Dessau. Han hade också en nära kontakt med Deutscher Werkbund.
Porträtt av Maria Sèthe, den senare hustrun till Van de Velde, 1891, av Théo Van Rysselberghe. Det var via konstnären som Van de Velde och Maria Sèthe lärde känna varandra.

Under första världskriget vistades Van de Velde i Schweiz och i Nederländerna. På uppdrag av Helene Kröller-Müller designade han ett förvaltarhus och ett arbetarbostadshus i Schipborg (bygglov är daterade 1921), bredvid den av arkitekt Hendrik Petrus Berlage ritade gården De Schepbord från 1914. Van de Velde ritade slutligen det 1938 öppnade Kröller-Müller-museet i Otterlo. År 1925 utnämndes han till högre institutet för konsthistoria och antikviteter vid Rijksuniversiteit Gent, där han från 1926 till 1936 undervisade i byggnadskonst och tillämpad konst. År 1933 fick han i uppdrag att designa universitetets bibliotek; Boekentoren. Byggnationen började 1936, men färdigställandet skedde först efter andra världskriget och av budgetskäl inte helt enligt de ursprungliga planerna. Så blev golvet i läsesalen utfört i marmor och inte i svart gummi som Van de Velde egentligen hade velat. Van de Velde var också involverad i byggandet av Gent universitetssjukhus.