Autori vari - Medicina de Cavalli - 1548

VETENSKAPEN OM HIPPIATRISK MEDICIN MELLAN BISANZIO OCH VENEZIA: ÄLDRE VÄRLDEN OCH RENÄSSANSENS PRAKTIK
Rara och signifikant venezianisk utgåva från 1548 av Opera della medicina de cavalli, tryckt av Michele Tramezzino, som utgör ett av de högsta ögonblicken i överföringen av den antika hippiatriska kunskapen i den italienska renässansens sammanhang. Verket, som härstammar från den stora bysantinska samlingen tillskriven Konstantin VII Porfyrogenos, når här i en form som är tillgänglig och operativ tack vare en volgariserad översättning, och förvandlar sig från ett erudit repertorium till ett praktiskt läromedel avsett för en bred och professionell publik. I det vävs klassisk medicinsk tradition, empirisk observation och vardaglig nödvändighet i ett samhälle där hästen utgör ett centralt element, både militärt och ekonomiskt samt symboliskt. Tramezzino-utgåvan uppträder därmed som en avgörande nod mellan filologi, teknik och materiell kultur, och föreställer Venedigs roll som ett laboratorium för spridning och omtolkning av den antika kunskapen.
MARKET VALUE
De femtonhundratalets upplagor av traktater om hästdjurens medicin på volgar språket, särskilt venezianer, ligger vanligtvis i intervallet 1 500 till 2 000 euro; fullständiga exemplar, väl bevarade och med samtida band kan nå och överstiga 2 500–3 000 euro, särskilt om de uppvisar god pappersfräschhet och ett väl tryckt typografiskt märke, mycket uppskattat på det specialiserade samlarmarknaden.
FYSISK BESKRIVNING OCH TILLSTÅND
Samtida band i pergament, följsamt, med slitage och milda skav, något löst men äkta och tekniskt intakt, äkta bevis på praktisk användning av volymen. Framsida prydd med stort boktrycksläge, träsnittslik markering, upprepad även i verket i slutet, en distinkt detalj i Tramezzino-produktionen. Sidorna i stort sett välbevarade, med en del fiskar och o-invasiva fläckar vid marginalerna. Kolation: (2); 362; 14 nn.; (2). Bland gamla böcker med en månghundraårig historia kan vissa imperfektioner förekomma som inte alltid framgår i beskrivningen.
FULLT TITEL OCH FÖRFATTARE
Opera della medicina de cavalli sammansatt av flera antika författare, et a’ commune utilità, från grekiska till god svenska volyg, reducerad.
Venetia, Michele Tramezino, 1548.
AA.VV. (översättning från den hippiatriska grekiska samlingen tillskriven Konstantin Porfyrogenito).
KONTEXT OCH BETYDELSE
Verket ingår i traditionen av bysantinska hippiatriska samlingar, en encyklopedisk kropp som systematiserar veterinärkunskap av grekisk-romersk ursprung. Samlingen tillskriven Konstantin VII Porfyrogenos utgör ett av de viktigaste försöken att bevara och organisera den tekniska kunskapens forntida kunnande, och inkluderar texter av författare som Pelagon, Hippokrates, Eumelus, Agatocles och andra läkare samt praktiker inom hästvård. Den version som presenteras här härrör från den latinska mediering av Jean Ruel, en central figur i den humanistiska överföringen av medicinska texter, och finner i volgariserade översättningar ett avgörande steg: kunskapen förvandlas från elitens akademiska arv till ett operativt redskap för riddare, uppfödare, hovslagare och praktiska läkare.
I renässansens sammanhang är hästen inte bara ett transportmedel utan ett strategiskt element i krigföring, i diplomati och i representationen av makt. Dess vård får således en nästan ”politisk” dimension, där djurens hälsa översätts till militär och ekonomisk effektivitet.
Tramezzino-utgåvan från 1548 vittnar även om Venedigs roll som kulturellt irradiationscentrum, kapabelt att integrera humanistisk filologi, praktiska behov och en raffinerad typografisk produktion. I detta perspektiv framstår texten som en verklig maskin för kunskapsöverföring, där den antika traditionen omtolkas i en modern kontext.
BIOGRAFI ÖVER FÖRFATTARNA
Konstantin VII Porfyrogenitos (905–959), bysantinsk kejsare, var främjare av breda encyklopediska projekt avsedda att bevara och systematisera den antika kunskapens, bland annat medicinska och tekniska samlingar som haft stort inflytande på den senare traditionen.
Pelagon (IV-talet e.Kr.) är en av de främsta latinska författarna till veterinärmedicin, känd för sitt traktat om hästars sjukdomar, kännetecknat av praktiskt och observerande tillvägagångssätt.
Hippokrates (ca 460–370 f.Kr.), fadern till västerländsk medicin, påverkade även veterinärmedicin indirekt genom diagnostiska principer som bygger på observation och balansen i kroppens humorer.
Jean Ruel (1474–1537), fransk läkare och humanist, var bland de främsta översättarna och spridarna av grekisk medicin under renässansen, bidragande till spridningen av hippiatriska texter genom sina latinska versioner.
De övriga inkluderade författarna — Tiberio medicus, Archeleos, Eumelo, Agatocles — representerar kontinuiteten i den greko-romerska teknisk-medicinska traditionen, överförd genom den bysantinska linsen och sedan omarbetad i humanistisk tid.
TRYCKHISTORIA OCH CIRCULATION
Traditionen av Opera della medicina de cavalli har sina rötter i de bysantinska samlingarna från 900-talet, sedermera översatta till latin under renässansen och spridda i humanistiska miljöer. Versionen på volgar italienska utgör ett ytterligare skede i kunskapens demokratisering, som i hög grad utvidgade målgruppen.
Venedigs 1548-utgåva, tryckt av Michele Tramezzino, följer en tidigare upplaga och tillhör den specialiserade produktionen hos förläggaren, känd för spridningen av tekniska, geografiska och vetenskapliga texter. Spridningen av sådana verk var särskilt omfattande i områden kopplade till ridkonst och uppfödning, och bidrog till standardiseringen av veterinärpraxis i den italienska världen.
BIBLIOGRAFI OCH REFERENSER
EDIT16, CNCE 63972 (exemplar registrerade hos Tramezzino, Venedig 1548).
ICCU/OPAC SBN, bibliografisk kort för Opera della medicina de cavalli, Venedig, 1548.
Haym, Nicola Francesco, Biblioteca italiana, Venedig, 1726, I, s. 604.
Adams, H. M., Catalogue of Books Printed on the Continent of Europe 1501–1600, Cambridge, 1967, röster rörande traktaterna ippiyatriska.
Thorndike, Lynn, A History of Magic and Experimental Science, New York, 1923–1958, band I–III, sektioner om veterinärmedicin och den antika tekniska traditionen.
Voigts, Linda Ehrsam, Medieval Veterinary Medicine: A Guide to the Sources, London, 1982, s. 45–78.
De Renzi, Salvatore, Storia della medicina in Italia, Napoli, 1845–1848, sektioner om gammal och renässansens veterinärmedicin.
Durling, Richard J., Catalogue of Sixteenth Century Printed Books in the National Library of Medicine, Bethesda, 1967, referenser till hippiatriska traditionen.